Yoga

 
 

Hur startar man en helg på bästa sätt.
Jag jobbade himla bra på de igår med mamma baby yoga.
WOW, säger jag bara! Ett pass yoga och jag kände mig så avslappnad och full av energi, en sån energi jag får om jag varit på spa en helg. Men efter ett pass! Jo jag tackar ja!
För en stund blev jag mer harmonisk än hormonisk.
Svävade runt & log resten av kvällen.
 
Idag har jag hunnit med både långpromenad och bio och stads stros med Selma & Elsa.
Jo, men ni hör ju själva va en bra start på helgen kan ge för effekter.
Jag ser verkligen fram emot nästa fredag.
Nu tar vi lördagkväll.
Med galet tetiga barn och en känsla av mer hormoner än harmoni.
 
Men va tusan, de va ju första passet.

Rutiner.. Snart

 
 

Och så började allvaret igen.
Selmas första skolvecka är avklarad, och andra påbörjad. Och detta med en YES jag ska till skolan inställning.
Elsa, hon har börjat på sin nya förskola, och även det med YES inställningen.
 
Jag säger YES jag också,
varje dag jag lyckas komma ihåg lappar som ska skrivas på, regn kläder, extra kläder, extra extra kläder när extrakläderna är blöta av höst regnet.
Frukt som ska med och framförallt alla olika tider, eller egentligen bara fyra olika hämt och lämn tider varje dag. Men med ammningshjärna och minnet inställt på extra extrakläder, så är det mycket som måste va i huvudet.
Men det hela är helt perfekt.
 
På morgonen har jag & Elsa en timmes kvalitetstid mellan skollämning och förskolelämning.
En timme då hon väljer vad som ska göras.
Idag satt vi en gren, som vi hittade på vägen hem, i vatten, bara en sån sak..
Spelade spel och ritade han vi klart också med mellan alla underbara funderingar, som bara en snart fyraåring kan ha.
 
 
På eftermiddagen är de jag och Selma som har kvalitetstid innan vi går och hämtar Elsa på förskolan.
Lite egentid när jag försöker luska ut vad hon gjort under dagen, och hon nog mest tycker att jag ställer för många frågor, men svarar snällt ändå.
 
Astrid då.
Hon är, såklart, med hela tiden och övar krypteknik och ätteknik och ligger nöjt i sin vagn och åker ner och ur mellan alla hämtningar och lämningar.
Jag gillar det. Alla vardags rutiner som kommer, så nya att det knappt är rutiner än.
Men alltis finns det saker i rutinerna som måste finslipas.
 
För hur prydliga morgondagens klädhögar som gemensamt bestämts ligger i ordning och deras kånken väskor står packade med regnkläder, och extra extra kläder i hallen
(Jag har tom köpt extra gummistövlar, så man kan va ute även om första paret råkat bli vattenfyllda så att de.)
 
 
Första finjusteringen va att jag måste ställa klockan en stund tidigare och få duscha och få i mig morgonkaffet.
Annars kan dedär klädhögarna va hur prydliga dom vill.
Det blir världskrig oavsett.
Gör om, gör rätt. Och idag gick det HELT smärtfritt.
Bara en sån sak gör ju en onsdag som denna till en vinnande dag.
YES frukten och extra extrakläderna kom med men framförallt blev det en bra start med glada barn och glad mamma. Bästa förutsättningarna för att hela dagen ska rulla på bra.

Upptäckt

 
 
 
 
Astrid har hittat sin tunga.
Festligt kan man säga.
 

 

Se fram emot


Det är ju alltid viktigt att vara här & nu. Alltid. 
Men att se fram emot saker, de är väl också himmla viktigt. 
Den där längtan efter en resa, en renovering, ett nytt projekt, en fika, en fredagsmiddag. Ja, längtan är inte helt fel. 
Just nu längtar och ser jag fram emot nästa veckas mamma barn yoga som jag & Astrid ska gå på. 
Jag har inga som hellst förväntningar, för jag vet ju inte vad som komma skall. 
Men jag har en bra magkänsla & de brukar gå bra när jag går efter den. 

Men innan det händer de annat fint.
Här & nu
Namaste! 


Grannar

 

De där med grannar, att ha eller inte ha och för och nackdelar med de.
Jag är uppväxt utan, eller klart jag hade ju min Julia som jag ringde till så gott som varje dag och ville leka med, men med grannar som bor så nära att man ser dom, det är jag inte van vid, och de har jag inte heller haft, på länge.
 
Men nu när vi köpte hus så kom grannarna på köpet. De flesta sommargäster, ett bageri som sprider doften av nybakat bröd och sen har vi en granne, den mest söta dam som ibland kommer in med vackra blommor från deras ännu vackrare trädgård.
Och som säger att hon tycker att det är så kul att kolla hur fint jag gör det, och verkligen menar det.
Och sånt värmer ju långt in i själen.
 

Jag måste erkänna att jag inte vant mig än, vid att ha grannar alltså.
Men har man inte haft de på 26 år så tar det klart tid.
Men söta damer som kommer in med vackra blommor från sin ännu vackrare trädgård sånt hjälper vänjnings processen så de står härliga till.
 
 

Redan?

 

Vi har ju haft en kanon sommar och att klaga på vädret är väl de sista man ska göra.
Och hösten, ja, för egen del är de lite av en favorit.
Friska långpromenader med röda kinder, the under en massa filtar i soffan, koftornas och sjalarnas årstid och efter en varm och härlig sommar med grille och sena kvällar så får man lite rutiner tillbaka.
Man tänder en massa ljus, kollar på film och läser böcker.
Jo, nog är hösten en favorit.
Men varför känns de inte riktigt så i år tro.
Jag kände mig inte helt färdig med sommaren, trotts att den va så bra på så många sätt.
Kan de va för att hösten kom så plötsligt, sensommaren känns inte som sensommar utan som koft och sjal och the och tända ljus direkt, lika snabbt som dom bruna benen plötsligt blev vita så blev det lixom hux flux höst.
Igår insåg jag att den där strandväskan som står färdig och redo nog kan packas upp för i år.
Jag känner mig inte redo, inte än. Men vissa saker är svåra att styra över, så jag får väl helt enkelt försöka ställa om radarn och leta reda på en bra bok att läsa.

Ölands semester

 

Vår semestertripp fortsatte efter Vimmerby. Genom den smålänska vackra skogen förbi timmerhus och ortsnamn som får än att börja fundera och fantiskera på vilka som bott där mitt inne i den djupaste sago skog.
Och ett lugn, ett djupt lugn som bara finns i skogen, det är svårt att förklara, det lugnet måste upplevas.
Vårt slutmål va Öland, närmare bestämt Köpingsvik.
Mest bara och tack vare att tjejernas kusin Emilia befinner sig där.
Och det va ett bra ställe att befinna sig på!
 

Sand som påminde om medelhav, lika så vattnet. En aning kallt, men det struntar man i om man är barn och solen ändå skiner. Och sommarens sista bad, det gjordes på bästa sätt!
 

 
En middag blev jag bjuden på, på min 27 års dag, som la sig som bomull kring hjärtat.
Inte bara för att maten va så perfekt den kan bli, utan även för att jag va omgiven av människor som tar fram mina bästa sidor och som betyder så mycket för mig.
Sms och telefonsamtal med gratulationer som värmer så mycket från tidig morgon till sen kväll.
Och mina barn, mina tre helt fantastiska barn, som uppskattar ett restaurangbesök och tycker att ris och fisk va fina grejer. (Risotto & Röding egentligen, men de va inte så viktigt för gourmet Elsa)
Kan man önska sig mer, på sin 27 års dag.
Helt perfekt!
 
 
 

Och Emilia då, de va ju ändå tack vara henne vi va där.
Den inte bara sötaste, vackraste,utan även bästa kocken va som tur av ledig för kvällen.
Jag är så. jäkla. imponerad. av Emilia!
Hon har verkligen DET.
Min kock historia är kort, ett år kort, innan jag bytte inriktning på gymnasiet.
(Med inställningen, jag blir ändå inget så jag kan lika gärna ha kul, hej Teater, och ATT jag blev nått!)
 
Men på ett år i restaurangvärlden lärde jag mig att en bra kock kan man inte bli genom att öva eller plugga gärnet. Öva gör dig bättre, men bra och att ha de där lilla extra, de som tar dig till bra restauranger som denna där Emilia är, det är få förunnat. Imponerad, sa jag att jag är de, och stolt.
 

En dag på Astrid Lindgrens Värld

 
 
 

Astrid Lindgrens Värld
Det va fina grejer, tyckte vi alla!
Selma och Elsa gillar teater och i Astrids värld avlöser dom varandra Pippi, Emil, Alva på Bal.
Och rätt va det va så mötte vi ett helt rövargäng som hälsade glatt på tjejerna.
Tom vår lilla Astrid tittade storögt på alla människor och skrattade stundom och sov stundom.
Ett riktigt bra ställe att tillbringa en dag på,
 där man kan sätta sig med sin medhavda fika, strosa på Bråkmakegatan och utforska Ronjas borg.
 
 

 

De va dessutom en perfekt dag att åka på. Inte för mycket folk och solsken hela dagen.
 
 
 

Semester

 
 
Nu är vi hemkomna efter en liten semestertripp.
En semester som till en början va nära på att bli inställd men som blev av och som blev så bra!
 
Smålands semester, stug semester, va med folk man blir glad av semester, fira bortglömd födelsedag på ett kungligt sätt semester.
 
Vi har haft den riktigt riktigt bra.
Mer bilder och vad vi hittat på kommer.
 
Nu ska jag hjälpa Selma packa skolväskan med frukt och regnkläder och allt man kan tänkas behöva och kläder ska väljas inför morgondagen.
Nu har jag plötsligt ett skolbarn...
Det är dags. Kan ni fatta det?! Jag kan de inte!
Hon ser så mycket fram emot detta och hon är redo, för ett tag sen, typ ett år sen.
Men nu. NU är de dags.

Choklad dröm

 

Nu har jag kommit på de PERFEKTA receptet på kladdkakemuffins.
Det är så tokigt bra att jag känner att jag måste dela med mig, sprida glädjen.
Och muffins ideen är rätt bra och mer lättberäknad än en kaka.
 
Så:
100g smör
2 ägg
2½dl socker
1½tsk vaniljsocker
1krm salt
4msk kakao
2dl vetemjöl
½tsk bakpulver
100g Cream cheese
 
Smält smöret.
Vispa ägg, socker & vaniljsocker rätt fluffigt.
I en annan bunke blandar du salt, kakao, vetemjöl & bakpulver och se till att bakpulvret fördelar sig.
(Alltid jobbar man så, men en gaffel förslagsvis.)
Vänd ner mjölblandningen i ägg mojset och sen i med Cream cheese och rör runt de.
Inte så osten löser upp sig helt, lite vita klumpar är grejen.
Klicka i, i muffinsformarna.
Grädda mitt i ugnen 200 grader i 10 minuter.
Dom kommer va en aning dallriga när du plockar ut dom, låt svalna. 
Grädde och nått gott bär till är inte helt fel. 
 
 
 
Lycka till!
 

String

 
Jag fick en Stringhylla för ett tag sen, av min mormor & morfar.
Och OJ va jag gillar den, så klart.
Min kära man, han däremot tycker att den är ful. (!)
Men kärleksfull som han är hjälpte han mig ändå att skruva upp den i köket.
 
 
Och vips så hade jag lyckats fylla den och gjorde då upptäckten att små söta fat på fot, det har jag några stycken av, utan att ha vetat om de. Som de kan bli.
 

Även en liten del av Rut är med, även här.
 

Tystnad

 

Det är nått härligt att gå upp innan all andra.
Att gå runt på dom morgonkalla golven och små plocka de som kvällen inte blev plockat,
sitta ner och äta sin frukost och bläddra i en bra tidning,
bara njuta av lugnet och tystnaden, den tystnad som inte huset är van vid, som bara infinner sig när barnen sover.
 

Den varar inte så länge, tystnaden, och de är de som jag gillar allra mest.
Men när den väl är, då njuter jag till fullo.
 

Ostron premiär



Igår åkte mannen & barnen och handlade kvällsmat, de kan sluta lite precis hur somhelst. 
Och igår slutade det med ostron.
Det va premiär & jag va helt ärligt lite nervös eftersom man ju hört allt från snorkråka till kallsup.
Men jag måste säga att jag varken tyckte de smakade de ena eller de andra. Hav & mycket mer kött än jag förväntat mig. Gott? Nä, jag är inte så imponerad men jag kommer säkert testa igen.  
Som tur va kom dom inte bara hem med ostron utan goda räkor också. 
Räkor alltså, jag hade kunnat leva på de SÅ gott tycker jag de är! 


Walk in closet för barn


Ni minns kanske att jag för nån dag sen va täckt i färg, anledningen till det startade med ett gäng hyllor jag fick av min mamma.
Dom kan jag sätta upp i Selmas kattvind så hon får en lite större garderob, tänkte jag.
Tänkt och gjort, typ. Och projekt Selmas garderob va igång.
 
Selma som helst ville ha allt i rosa, fick sin vilja igenom när de gäller hyllorna och jag blandade till nån smutsrosa/gammelrosa nyans av lite burkar jag hade hemma.
 
Först såg historien ut såhär:
 
 

Bakom masonitskivorna hittade jag träväggen som GIVETVIS va för fin för att inte få se dagens ljus. Även lite tejp rester från bilder och ett Hello skrivet i blyets, eftersom huset för en herrans massa år sen varit fyra lägenheter tänker jag att detta mycket väl kan varit någons egna rum, ja, tänk de som nån engång haft som rum är numera walk in closet för en sexåring.
Som de kan bli.
Och som det blev:
 

Ny lampa för ljuset, vit färg som bara de höjde taket med några meter.
 

Längst in hittade jag timmerväggen med sådär grova underbara saker.
 

Selma och Elsa hjälpte ju till, därav de fantastiska resultatet. Deras arbetsinsats va intensiv och kort och lämnade en del efterarbete i form av färg fläckar på golv och annat spännande. Men delaktiga va dom, en stund i alla fall.
 
Och sådär vips så fick Selma sig en egen walk in closet, klart hon ska ha de, hon är ju ändå sex år barnet!
 

En (inte helt kanske) vanlig frukost

 
 

En helt vanlig frukost i vårt hem kan bestå av en pirat, en tjej som valt kläder själv och då blev de paljetter och tyll. Jajemen ja.
En skruvdragare eftersom jag tyckte att den där stringhyllan som vi fått av min mormor & morfar skulle få komma upp just denna morgon. Och en kartong med massa fint som jag hittade och hade glömt och blev alldeles lycklig av.
 
 
 
 
Och plötsligt så va min nyfödda lilla skrutt inte helt nyfödd nä, utan stor nog för att kunna sitta i stolen själv.
 
Och nu väntar jag på regn och åska, för det är verkligen knasvarmt och svetten rinner för minsta lilla ansträngning och mindre än de och Astrid kommer inte helt till ro.

 

Zzz

 
 
Det har varit en sån natt, du vet.
En sån då Astrid fått dedär med social tid helt om bakfoten. Men det är synd att klandra henne, jag menar är man snart fem månader så vet man ju inte bättre än att va glad när glädjen faller in. I detta fallet nån stans mellan tre och fem, tyckte hon de av läge att skratta och prata och småsnacka lite.
Dom där nätterna är få. Jag kan räkna dom på en hand.
Och att umgås med en skrattande och glad liten fis mitt i natten. De kunde varit värre.
 
Hon somnade om tillslut, inte jag. Jag låg klarvaken och lyssnade på regnet mot fönstret och åskan som började mullra för att sen hålla på några timmar.
Låg och funderade på väggar jag vill måla, saker jag vill bygga och massa annat som jag ändå inte kunde ta tag i sådär vid fem på morgonen, men ändå övervägde.
 
Och jag tänkte, vid fem på morgonen när åskan mullrade. 
Tänkte på att vi haft lite jäkla oflyt med vårt hus sen vi flyttade in.
Sånt som händer men som man gärna är utan, så klart.
 Ett tak som läckt in men som mannen nu fått bukt på och igår dansade den ändå rätt nya tvättmaskinen sönder. Att va tvättmaskinslös med tre barn skulle väl funka sådär några dagar. Men jag som annars tvättar minst en maskin om dan, jo du förstår ju kaoset.
Men trotts läckande tak och brist på tvättmaskin och en del annat skit så har jag tre friska barn.
Därför låg jag där vid fem på morgonen, klarvaken med åskan mullrande utanför och kände tacksamhet.
 

RSS 2.0