13 h

 
 
 
Bild: Selma K Larsson, minsan
 
Dom där stora damerna har tillbringat, eller tillbringar i skrivande stund, sin helg på Nissalund för mormor & kusin & julmys för hela slanten.
Jag väntar med spänning på att få höra om hur dom haft de när dom om en stund kommer komma inflygandes.
...
 
Så, vad gör man med all sin tid som man då fick?
 
Man gosar extra med Astrid, såklart!
Mest Leif då som stått för den biten.
 
Jag har bakat lussekatter till julmarknaden i slättåkra, sisådär 400 lussekatter.
Jag trivs där, i storkök och stress. Bakandes. Underbar känsla!
 
Sen, där på lördagskvällen, där nån stanns efter kinamat och the walking dead i soffan så sa kroppen ifrån.
Eller förkyldningen eller en kombo.
Jag lyssnade på den och sov sisådär 13 timmar non stop.
Verkligen 13 timmar! Fattar du hur många det är!
 
Och när jag vaknade i morse till den där stormen som aldrig verkar gå över utanför så va det verkligen inte jobbigt att gå upp ur sängen. Inte alls! 
 
Mörkret är väl till för det, att varva ner och lyssna på sin kära kropp, på vad den behöver och vill ha och vila.
På de ena eller andra sättet.
Ladda sina batterier en aning.
 
Jag hade en så konstig känsla i veckan som va, ni vet som när man går och tänker att de är nått man glömt, nått viktigt man skulle göra eller handla eller va de nu kan av.
Den känslan.
Sen kom jag på vad de va.
Jag skulle bara hem, efter jobbet alltså. Inga möten, inga måsten, inga aktiviteter, inget i kallendern.
Inget.
Bara köra hem och va hemma.
Jag minns inte sist jag inte hade nått inplanerat eller bokat. Och då, eller kanske dessförinnan är de nog dags att bara köra hem.
 

Kommentarer

Lämna nått snällt så blir jag glad:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0