Ny vecka



Tänk va skönt att ha en såndär dag. På nån grekisk ö & de enda man behöver fundera på är vilken glass man ska köpa eller om man ska svalka sig med ett dopp. 
De känns en bit borta, mina tankar går snarare åt nytt kök, staket & stenläggningsfunderingar & jag längtar nog egentligen inte ihjäl mig.
Inte när man kan pintesta & googla staket. Då snöar jag in på de. Så är de, husägar livet.

Det har varit en bra helg med löpar rekord & ett svettigt cirkelpass igår som gör att låren känns fint ömma idag. Middagsgästar i lördags & det åts och pratades & barnen lekte till långt in på natten. 
Långa frukostar, film & jo, ett besök i kyrkan i söndags. 
Så med en bra helg i ryggen och en påskveckan framför sig sitter jag nu med tidningen, en kopp kaffe & lite papper som skulle fyllas i, och startar veckan i skönt lugn.

Lördag morgon



Vissa rutiner är viktigare än andra.
Som nybakade frallor på lördag morgonen. Med nån stark ost, nån klabbig röra, lite tomat & extra starkt kaffe.
De va si & så med sömnen inatt & jag sitter här i träningskläderna & tänkte få lite energi av friskluft & svett ist för sömn. De är lite så ja funkar.
 Ingen sömn, då är de kaffe eller motion gärna både och för att överleva dagen.

Ikväll kommer vänner på middag & innan dess har jag lite skoköp till Selma som behöver göras. Japp. Jag tänkte att jag & hon skulle ge oss på de ihop...
Sist ville hon ha allt som blinkade, va rosa, bar hallo Kitty eller nån ponny..
Jag köpte utan henne.
Kanske går de bättre idag. 



Boktips


Jahaja. Onsdag, redan.
Vi hade fest igår, de är Elsa som fattat grejen, meningen med livet om du så vill. 
Se till att fira när det finns möjlighet, livet är en fest.
Och hon kom på att hon ju fyllde 4,5 år. Jojemen, sånt är klart värt att uppmärksammar lite extra med god mat & tända ljus & lite sång på de med ja.

Nu är morgonens lämningsrundor klara & Asrtid sover gott i vagnen & jag sitter sådär kall in till skelettet kall & funderar på vad jag ska ta mig för idag. 

Läsa de sista sidorna i boken jag umgåts med ett bra tag de ska jag iaf.
De blir ju långa vänskaper med böcker när man inte har så mkt tid att läsa. 
"Den vidunderliga kärleksens historia" 
Har du inte läst så rekomenderar jag dig att göra de! 

Annars finns de väl alltid att göra i vårt hem. Frågan är väl mer hur stort projekt jag har energi att dra igång. Jag tar en kopp kaffe, sätter mig med boken & ser vad som händer & sker helt enkelt, mammaledig va de ja. 


NEJ & yeey



Hur stora är oddsen att både diskmaskin OCH tvättmaskin ryker sönder under en & samma helg. 

Tvättmaskinen är dessutom ny. Vi köpte ju en ny för tusan & den används minst en gång om dagen, den måste bara funka! 

Men o andra sidan, hur stora är oddsen att vinna en instagram tävling & första pris dessutom! 
De mest fantastiska Beach House lakan. Jojemen! 

Vad är väl ändå ett berg av tvätt i väntan på reparatör när man har de mest fantastisk lakan att vänta? Nä precis. Inget jäkla gnäll va! 
Ni hittar mig på instagram som mamalarsson 


Bra helg



De har hunnits med en helt del denna helg. 
10 års kalas, rock / raggarfest i Slättåkra som va så himla snyggt ordnat & organiserat & kul.


Och idag har jag och dom här go bitarna varit på konstmuseum och även brassat på med att premiär ätaglass på Riccardos (bästa glassen i Halmstad) 
Bra helg, bra helg & jag är laddad för en ny vecka & vad den har att erbjuda. 

Olika




Vi kör på olika strumpor idag.
Selma förstod inte först av vilken anledning så där fick jag sätta mig tidigare än skam och berättade varför.
Och det började med Downs syndrom & slutade i nån slags vad är olika snack.  

För mina barn kan inte förstå att de finns dom som tycker att de ens är nått konstigt att man har olika hudfärg eller pratar olika språk, dom fattar inte att vissa tycker att de inte är ok att va gift med nån av samma kön, de är för dom lika naturligt som att huvudet är upp & fötterna ner. 

Downs syndrom eller vilken diagnos de än är, jag tror inte mina barn är unika. För barn ser inte skillnad på hudfärg, hur ögonen & öronen sitter, hur man pratat eller rör sig. 
Vi är alla människor. 
Oavsett förflutet, diagnos, livsstil 
Och barn är vackra varelser som inte ser nån skillnad, de händer med oss senare, och jag tycker att man som förälder har ett enormt ansvar, ENRORMT att inte låta sina egna rasistiska åsikter eller de-är-ok-att-va-bög-bara-ja-slipper- åsikter eller vuxna människor som BLÄNGER på personer med funktionsnedsättnkngar eller som har en down syndrom diagnos som om de va en utomjording dom sett
 (japp, jag ser de, och jag ser de ofta, vuxna som lixom -kom här lilla Pelle så hen inte äter upp dig-drar åt sig sina barn & låtsas kolla åt ett annat håll) 

Vi, vi vuxna är väl dom som ska lära våra barn vad som är rätt & fel. 
Och sånt som innefattar kärlek, kärlek till andra människor oavsett vem, sånt kan aldrig bli fel. 

Och jag vill så gärna att mina barn ska förstå detta, därför satt jag min klockan sju i morse och börjar förklara.

Och dom verkar förstå, det gör dom verkligen.
Jag känner att jo, minsan har jag lyckats med nått. 
För mina barn tycker att de är självklart att vi är olika & kan inte förstår varför vissa inte tycker de. 


Spännande morgon alltså. De va inte allt, Elsa kom för en stund sen & undrade va canser är. (Boooom) 
Ok vännen, de finns nått som heter celler........mm mm mm mm mm 

Ställer man frågor ska man få ett bra svar. Och idag har vi innan tio rett ut vad är olika & är de ok frågan & även hunnit med cancer från cell stadie till vi ska va glada att vi har så duktiga läkare. 

Ohh ye, nu tar jag en kaffe & ska baka med Elsa. 



Gå gå gå




Lilla lilla Astrid blev lixom vipps så stor. Och går & går & går & nu när solen kom & man kan gå ute, jo de va en helt ny värld som öppnade sig för denna lilla solstrålen. 

Gäst toa



Såhär ser jag ut titt som tätt & de är nog då jag trivs som bäst.
Varför jag gör de just idag? 
För dedär gäst toa projektet.
Är ni redo för lite före & efter bilder? 
Ok, då kör vi


Här har vi den från visningskatalogen. Jag hinner aldrig ta bra "före" bilder, är nog lite för ivrig med att komma igång.
Vi har sen vi flyttat in, eller sen vi för ett år sen satt på hemnet & drömde, tänkt att den kan man säkert piffa till lätt.
Och nu va de då dags. Hade de inte hänt nu, så hade de inte hänt alls. 




Massa slipande & målande senare är den där bastu känslan lite mer avlägsen.
Korg för handdukar, som alla utom en ligger i tvätten & en toa rulls hållare jag är löjligt nöjd med. Även skylten jag gjorde av trivved jag hittade på stranden tycker jag blev precis så bra som jag hade tänkt. 
Plastmattan fick va, men den känns tusen resor fräschare & lite mer gästvänlig nu.




Say what



Ibland kan man undra lite hur mycket man ska behöva ta en sketen onsdagkväll va.
Under en timme denna kväll dök följande två senario upp.

1. "Mamma, vad är de för klumpar du har där på benet?" (Med en röst som fick det att låta som om jag sakta höll på att förvandlas till en utomjording) 
Svar:åderbråck, variant utomjording.

2. När jag hjälper Selma borst tänderna ser jag i ögonvrån hur Elsa stannar upp, närmar sig storögt & kan lixom inte låta bli att känna, så som de är svårt att låta bli bubbelplast eller en finne som är sprickfärdig.
 M.Å.S.T.E  R.Ö.R.A kunde jag nära på höra henne tänka.
Och hennes små små fingrar nöp mig försiktigt i armen.
Svar: gäddhäng. Japp, som förmodligen dinglade för lockande för en fyraåring för att kunna låta bli. 

Det är mycket att behöva ta in under en och samma sketna onsdagkväll va.
Ingen måtta på detta & i mån får jag börja hitta min triceps igen. 

Fint

 

Kolla in detta enorma fång tulpaner jag fick av grannen, ni vet, hon den söta damen.
Trotts att jag inte är helt van vid dehär med grannar, (inte än nä, men de kanske kommer.) och jag tycker att höns och kor duger mer än bra, så blir man ju glad i själen för mindre än tacksamheten den söta damen visar i form av en enorm bukett tulpaner.
 

Gammalt-Nytt

 
 

Eftersom Astrid va sjuk på sin ett års dag så får vi fira henne lite pö om pö.
Igår uppvaktade Nissalundarna henne med fina kläder och den mest vackra lilla bukett med tulpaner och ranunkel. Kan nått bli mer fint och få en att längta efter vår mer än detta så säg!
 

Men de va också som julafton för mig.
Mamma hade städat linneskåpet och kom med massa vackert tyg, dukar och gardiner, ja och ett och annat skåp och skrivbord. Närmare bestämt ett helt släp fyllt med vackra ting.
 
De här med att få saker av varann som man inte längre använder.
Det är ju de mest fantastiska!
 
Inte bara älskar jag ting som har en historia att berätta.
Utan tanken på hur mycket man konsumerar och handlar är ju rätt skrämmande va.
 
Jag har lyxen att omge mig av folk med god smak.
Jag har också lyxen att va smart nog att uppskatta och bli så innerligt glad av ett gammalt, nytt tyg av min mamma, en liten terrakotta kruka, en tomatplanta som svärfar odlat, en ljusstake som Mikaela inte har nån plats för, en tröja som svägerskan tröttnat på. mm mm.
 

Och igår kom en ny gardin upp. En som mamma köpt och tyckt så hemskt mycket om, men som inte funkade till hennes tapet. Så kan de ju va ibland, och behöver jag ens berätta hur otroligt glad jag blev över att den inte passade hennes tapet.
För här är den helt helt perfekt!
Och jag blir lite lycklig varje gång jag går igenom hallen och ser den!
 
Nu ska jag pälsa på mig och gå ut och suga i mig av all sol jag bara kan få och hoppas att ögat som va igenvarat när jag vaknade plötsligt bara ger med sig.
(och planera och mäta lite i vår trädgård också, de ska jag göra. Och jag blir lite pirrig i magen bara av tanken på hur galet fint de kommer bli vårt trädgårdsprojekt med stort T.)
 
Ha en fin söndag!
 

Feber & färg

 
 

 
Då va vi inne på dag fyra med feber.
Jag tog ju ett åringen till doktorn igår på hennes ett års dag,
och nått magiskt hände där, hon va fin i ögonen,( kanske för att hon gråtit bort allt var i bilden på väg dit) 
och pigg som en lärka.
Och både jag och läkaren undrade lite varför jag av där.
 
Sen kom febern smygandes igen och vi har varit uppe flera gånger i natt och torkat variga ögon och drack vatten och fick febernedsättande som gav oss nån timmes sömn tillsammans där på golvet på en madrass i hennes rum.
 
Så dagarna är sömniga för ett åringen och varvas med en varm Astrid som inte är nöjd och inte vill äta nått annat än hemmagjord smoothie.
Och när hon sover. Jo, då fick jag ett ryck igår och började fixa iordning gästtoan, med en tanke att den ska känns mindre bastu och mer gästvänlig.
 
Jag insåg när solen kom att, snart är de varma dagar, på riktigt.
När vindarna är ljumna och vinterjackorna undanhängda. Då man sätter sig med en tidning och en kaffe och näsan i vädret och njuter av varenda sekund. Då solglasögon är ett måste. Åhh va jag längtar!
 Då, då kommer det inte finnas mycket lust att fixa i ordning en gäst toa. Och sen, när jag börjar jobba, då har jag svårt att se hur jag ska hinna med och känna mig inspirerad. Eller mer hur ska jag hinna det?
 
Så, man smider medans järnet är varmt och febriga Astrid sover.
Nu ska jag svira om till målarkläder och börja jobba lite.
 

ETT år!

 
 

Ett år.
Idag den 4:e har jag varit trebarnsmamma i ett år.
 
En månad
Två månader
Tre månader
Fyra månader
Fem månader
Sex månader
Sju månader
Åtta månader
 
Nio månader
 
Tio månader
 
Elva månader

Och idag.
Idag blir lill-tjoddan ett år!
 
 
(den här bilden är så mycket verklighet i så de inte är sant. Astrid som försöker leka och Elsa som försöker nypa henne i örat samtidigt.)
 
Det va med variga ögon och feber som hon idag öppna sina paket och vaknade till skönsång och en ny liten spis i köket. Skönt med stort kök så man kan undvara en del till ett mindre. 
Jag är inte helt nöjd med allt piffande just kring spisen, men Astrid va nöjd.
Ja en liten stund i alla fall
 sen sa hennes febriga kropp att hon skulle sova igen.
Så så firas det ett års dag i dag.
Men mycket sömn, vatten och ett läkarbesök i em.
 

Hudvård

 
 
 
HUD!
Jag är ju otroligt svag för behandlingar av alla slag och olika oljor och rengöringar och toner och massa annat för huden.
Men nu kära vänner har de hänt nått!
Mitt ansikte!
Jag har ju i tonåren kunnat tvätta ansiktet med dusch tvål och smörja de med samma lotion som till benen, om jag nu kom ihåg att smörja.
Sen sa huden stop och de verkade funka fin fint med rengöring och dag crème och kanske ansiktsvatten när jag kommer ihåg de.
Men stop i galopp verkar den nu säga och ger mig...TYDLIGA... tecken på att den kräver mer.
Och med tydliga menar jag en hud innehåller mer finnar än Hyltekommun och Helsinki ihop, och de är ett gäng vill jag lova. 
Jag har i alla fall ansiktsvårdsvecka.
Är superdupernoga med att inte pilla i ansiktet (jäkla händer, va ska dom där och göra ständigt!)
och jag kör med Decleor produkter all in.
Rengöring, toner, olja, crème och mask. Morgon och kväll. Alltså mask två dagar i veckan.
Och jag vill lova att de är tur att jag är mammaledig så jag hinner med allt. ojoj, att ta hand om sin hud är ingen dans på rosor. Och jag känner dock redan att den är på bättringsvägen.
MEN
det finns ett men.
När jag går på behandlingar, portömning och sånt ni vet, eller för den delen bara går in i en butik med hudvårdsprodukter.
Jag tror de syns på mig.
HENNE KAN VI LURA PÅ PRODUKTER!
Jag vet ju inte själv exakt vad de är jag behöver, och dom som jobbar där, proffsen, dom vet.
Och dom ser ju för jämnan oförskämt fräscha och hälsosamma ut
(och luktar ljuvligt & jag får en känsla av att det här måste va drömjobbet!),
och man känner att den här fräscha hälsosamma väldoftande personen är just en person att lite på!
 
Så när dom då säger att man bara mååååste ha en viss liten olja för 400 pesetas, och en sååååå bra dag crème för de dubbla för ens sååååååå torra hud.
 
Jo då har ju de fräscha proffset talat och man går därifrån med en ambivalent känsla av lyx och rånad på samma gång.
 
Är de bara jag?
Och snälla. Berätta för mig vad du använder till ditt ansikte!?
Decleor verkar superbra, och till de priset bör de väl va de tänker jag.
Men de är ju en djungel av oljor och cremer och en känsla av att allt de kan man väl ändå inte behöva?
 Nått annat märke att tipsa om?
Och hur många burkar behöver man?
 
 
 

En tisdag

 
 

Men visst känns de på nått vis att det närmar sig, smygande dag för dag. Så går de ju åt vår.
Jag plockar in grenar och ställer här och var för att skynda på de lite.
 

Hur de är då?
Jovars inget vidare.
Dom där stora trollen verkar ha sin sista hemma dag, den där feberfria extra dagen.
Och det leks, helst med utklädningskläderna, det är den bästa typen av leksak tycker jag. Gå loss i en secondhand affär bland hattar och sjalar (eller ha en tonårsperiod med många olika stilar och du äger i princip en second hand affär känns de som) Sen går de av sig själv. Och barbie och bilar kan slänga sig i väggen för en gammal prickig sjal och lite smycken med bäst före 1997. De blir påhittiga barn av de vill jag lova!
 
Men Astrid då, de är ju hon som fortfarande är risig. Ögoninflammation och feber står på listan.
Inatt sov jag på en madrass på hennes golv.
 
(då va de lite svårt att inte tänka på vilken nyans väggarna ska få (tänk smutsig pastell, åhh vad jag älskar smutsig pastell!! och om man ska våga titta till trägolvet som gömmer sig. Och jag som även varit inne på att måla golvet i nån färg. Jisses va mycket ideer jag har, men jag drog alltså inte igång nått i natt kan jag
tillägga.) 
 

(jo, men ni förstår ju hur sugen man blir!!!)
 
Jag sov där på en madrass för att jag va rädd för att hennes feber skulle sticka iväg för fort, eller att hon skulle få en feberkramp (Elsa har ju haft en, och man vill va nära då!)  
eller vad jag nu hade för tanke med de hela.
Men de kändes bra att va nära.
Denna lilla varma och yra febriga kropp.
Astrids första sjuka. Om man bortser från alla snoriga näsor, de är ingen sjukdom i min mening, utan ett konstant tillstånd när man bor i Sverige från oktober till april. Bit i hop och ta ett glad vatten gäller då.
Men mot feber och kladdiga ögon hjälper de inte att bita ihop inte.
 

Så vi är, med all rätt, lite sega i huset idag.
De som blir gjort blir gjort. Och det kanske inte är så mycket världsförändrande saker direkt.
Men vätskepåfyllning och gosande är viktiga saker de också.

Tavla

 

Vita väggar må va fräscht och trevligt på så många sätt.
Men också rätt opersonligt.
 
Men jag väljer hellre att ha opersonliga och fräscha vita väggar än att sätta upp tavlor som är massproducerade och finns i var och vartannat hem eller köpa dyra tapeter som jag inte känner är helt hundra.
(och när jag hittar tapeter som är perfekta så kostar dom därefter)
 
 Och så länge jag inte hittar nån tavla som känns unik nog eller som jag bara faller pladask för så är vårt hem vitt och fräscht. Och jag menar, det är väl inte helt fel att ha de vitt och fräscht.
 

Med vissa undantag, som tex. timmerväggen vi plockade fram bakom lager av vägg och tapeter.
Fantastiska vackra uppspikade tapeter som berättar en historia om vilka som en gång bott här och precis som vi lagt kärlek och omtanke på att pyssla om huset.
 
Och jag har funderat lite på vad jag kunde göra med så vackra gamla tapetrester.
Jag tycker de vore  skam att bara slänga bort ett stycke historia i pappersåtervinningen.
 

Så det blev en tavla.
Hon ramar in gammal skit! kanske vissa tänker.
Jag tänker snarare att det är ett stycke historia och en bit konst jag skapat.
Och nöjd är jag att kunna spika upp det på väggen och göra vårt vita hem lite mindre vitt, på mitt sätt.
 

Ajdå

 
 

Det är festligt att ha barn i huset, som på sitt lilla sätt piffar till de lite här och var.
 
Bortsett från snyggt fönsterpiff så är de inget vidare i Matilde Berg.
 
Jag som gått och varit tacksam och nära på kaxig att vi klarat oss från alla dagis och skol baciller och influensa och bröte.
Men idag när vi vaknade av de en febrig Selma, en Elsa som hostat sig igenom natten och en Astrid med ögoninflammation.
Så, som sagt, inget vidare alls.
 
Och ett års veckan och allt. Men jag håller tummarna att det blir bättring till kalasdagen
(även om jag känner mig tveksam alltså, tur inte Astrid bryr sig.) 
och under tiden får jag torka snoriga näsor och få i vätska i små varma troll.
 

kärlek

 
 

Att höra nån ropa
MAMMMMMMMMAAAAA KOOOOM
och mötas av detta.

Snart snart

 
Yeey, det är den första och det innebär att jag har full krut på bredbandet igen och kan ladda upp kort och blogga bäst jag vill i supertakt.
Mannen har dessutom sett till att det ska fixas fiber till huset så vi kan kolla film och surfa i supertempo, hela månaden ut. Så värt, även om de va en slant.
 


Snöblandat öser ner utanför och vi har söndags lunk i huset.
Lite barnkalas på g som du kan se och en 6 åring som vill att tiden ska gå lite snabbare och är så speedad att jag undrar om hon smygsmuttat på mitt kaffe eller vad som är på g.
 
Igår han jag med en förmiddag på IKEA tillsammans med Mikaela.
Där kan man snacka multi task på hög nivå.
Prat prat prat och samtidigt fixa en himla massa nytt.
Ja, alltså främst Mikaela köpte nytt till sina killar och jag handlade lite till stundande ett åringen och annat kul.
 
Och Ikea är ju lite av ett jäkla bra ställe att hänga på och drömma på.
Om kök och garderober och kuddar och ljus. Där inne blir varenda liten dröm så stor.
 
 
Här är hon, Astrid Larsson, snart ett år...
Jag vet, de va ett himla tjat om de ja.
För ett år sen va jag varken trebarnsmamma eller husägare eller harplingebo eller fastanställd.
Så jo, de blir ju mycket tjat om just de. Detta år som bara gått i raketfart.
Kanske tjatar jag för att jag ska förstå allt som hänt.
För de är ju en del ändå.
 
 

Och de är en snart snart ettåring som går och går och går och knappt kryper alls längre.
Hon gick lixom och blev så stor så plötsligt.
Och hon är en trevlig snart ett åring att hänga med detta lilla nyfikna yrväder och mest av allt gillar att va med sina systrar och blir så arg att hela hon lyser röd när hon inte får som hon vill.
Hon har så mycket personlighet och vilja.
Fantastiska lilla snart ett åringa Astrid!
 

RSS 2.0