Avta

 
 
 
Det va storm i natt, han drog fram och slet sönder och förstörde. Höll mig vaken och orolig och jag såg hur körsbärsträdet i skenet av gatlamporna kämpade emot vindarna.
 
Och jag va tacksam över att vi har ett stort hus som höll oss trygga och varma
 och otroligt tacksam att magsjukan höll sig borta i natt och att det verkar vänt (vågar man ens skriva så tro?)
 
Jag slarvar inte med timmarna, hur onödigt det än kan kännas att va hemma med pigga barn, och hur man känner svidet i magen av att behöva vara hemma från jobbet och vetskapen att man ställer till de för sina kollegor. Me det  är inget snack om saken!
Hade alla varit hemma dom där 48 timmarna (minst) så hade vi ju sluppit så mycket av det, kräkeriet.
Ibland önskar jag att alla vore lika kloka som jag när de kommer till just den biten. Jodå!
 
I Matilde Berg går vi runt i raggsockar. Jag kollar ut och ojjar mig över nattens storm som än viner runt knuten.
Selma är i skolan och saknas oss och Astrid och Elsa målar och bygger torn och käkar apelsin. Jo, allt på samma gång.
 
VAB start på denna veckan, men det verkar som sagt avta, både storm och kräk gör de fast det inte känns så när det pågår och håller än vaken och orolig.  
 

Deg

 
 
 
Hur rik får man va!?
Inte bara på en frys full med julfika.
Utan på stans sötaste sockerbagare. Och dom är mina, så jäkla stollt att jag spricker.
 
 
Deeeega, boulle, sa Astrid och kom på efter en liten stund att man minsan kunde äta dedär mjuka gula och goda.
 
 
 

1

 
 
 
 
 
Då var det 1:a Advent.
Stjärnorna lyser varmt i fönstrena och magsjukan härgar än i vårt hus.
 
 
Jag försöker tänka att har vi det nu, så slipper vi det till jul. Kräkeriet alltså.
Men sjukdom eller ej, tjejerna gör fint i krubban, Astrid på sitt sätt med en T-rex och 1:a andvent är här.
 

kanel-jul-lampa

 
 
 
Jag har inte kommit till dedär vanliga julmoodet (som brukar bubbla upp i typ september) men trotts bristen på känslan har jag gått lös lite.
Tillverkat en jullampa av kanel, det måste väl ändå räknas i kattegorin att gå lös.
 
Hur man gör en kanel lampa?
Inga konstigheter.
 
 
Man tar enorma kanelstänger och knyter ihop med valfri knop, jo man är väl inte gammal scout för inte.
Den enorma kanelen inhandlades i liten trevlig butik i Grekland.
Åk och köp, klart värt.
 
 
Sen tar man valfri snygg ljusslinga och går loss, just denna har ett fantastiskt trevligt mjukt ljus!
 (just denna finns på fantastiska Lantmännen i Harplinge och även Partiks Prylar har vet jag)
 
Och vipps så har man en något snopen och spretig liten kanel-jul-lampa.
 

Ajdå

 
 
 
 
Nästan precis en timme han jag va på jobbet innan förskolan ringde och berättade att Elsa spytt.
Det blev lite
hjälp. hjälp. hjälp. jag är där så fort jag bara kan!
 
Så nu sitter damen nerbäddad, under filt och katt och mest är.
Och jag tvättar och torkar och är rädd och springer runt i cirklar och försöker att inte känna efter.
 
Jävla skit!
 
 

en måndag

 
 
 
Det berömda ruffset som avslöjar en god natts sömn.
Nästan har jag fått bukt med Elsas innan Astrids blev långt nog för kaous.
 
Bloggande en måndag förmiddag, ja de brukar ju tyda på vab.
Men icke idag, idag är dom så friska en skara ungar bara kan va.
Det är studiedag och jag har tagit ledigt, jo ja tackar ja. Trevligt påfund!
 
Och bara en måndagförmiddag i småbarnshus i november kan innehålla så många känslor.
Mysigaste soffstund med natt i ögon och ruffsiga nackar.
Gröt och varmchoklad frulle med tända ljus.
 
 
Pärlande, Astrid övar tekniken, går la sådär va. Det är sju resor roligare att hälla ut alla på golvet.
Och tja, nog behövdes de ju dammsuga ändå, och ljudet av pärlor i dammsugarn, jo ja tackar.
Och just nu leks det på övervåningen, alla tre minnsan.
Ja, eller dom leker säkert imellan alla "hon sa att"  "hon gör dehär"  mellan alla tok-vrål rakt ut och alla andra bråk som skulle få vilken barnfri individ som hellst att sterilisera sig utan tvekan.
Dom är korta och går över fort. Bråken och gråten och skriken.
Sen leks det och skrattas på några sekunder och är sådär idylliskt igen.
Och jag väljer att hålla mig undan i den mån jag bara klarar utan att behöva gå in och aggera konfliktlösare.
 
Så, så lär denna måndag se ut.
 

Förbanna de inte

 
 
 
"Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus"
 
Jag tror de är så de står på Idas föräldrars kylskåpsmagnet.
Och vissa kylskåpsmagneter gör tydligen mer inrtyck än mycket annat. 
Och man ska ju lära av dom lärda, så jag tänder ljus och förbannar inte mörkret de minsta.
Mycket förbannar jag, men inte mörkret, de är där ändå.
 
 
 
Jag förtår att det är stor oro bland många av er läsare.
Vad är de som händer?
Har de helt slått slint?
Mår hon inte bra?
Vad tar hon sig till kvinnan?
 
Ja men jo, jag förstår att de känns orimligt och oroväckande på alla sätt och vis.
Att ha SOMMARBORDET ända in till mitten av november!
 
Jag tog mitt förnufft till fånga, och tog mig i kragen.
 
 
Sommarbordet vilar och vinterbordet är numera på plats.
Eller min brors gamla skattkista han hade i sin snickarbod och gömde festdrickan i.
 
 
Så, nu kan vi alla lugna ner oss angående de.
Nu flurar jag mest på när man får gå all in.
Ni vet, byta gardiner, fram med lite döda får, mattor, filtar, hänga upp stjärnor, börja lite smått, baka lite lussebullar och sånt.
 
Nog börjar de klia i fingrarna allt.
 
Och Matilde Berg väntar på att bli julfin.
Och en julklapp ska hon dessutom få. Inte bara en ha hallarna som har fått nytt tak utan lite annat delux göttigt.
 Tror hon kommer uppskatta den vår donna till hem. Spännande va!?
 
 

I sin ordning

 
 
 
 
Denhär typen av helger.
Mjuka material, raggsockar, mycket kaffe, bra läsning och energi laddande till fullo.
Eller? Ja, i alla fall nån slags dos av den varan, tillräckligt länge för att lyckas få det på bild tydligen.. Så, gott nog.
 
Jag fick ett sms av mamma "Hur ser er helg ut i Matilde Berg?"
Nä men lugn tänkte jag.
Jag ska bara ta tag i dedär småttiga, de som tiden inte räcker till åt på vardagarna.
Städa några kvadrat hus, tvättberg, trädgårdsfix, umgås med minimänniskor lite extra, tid för vänner, familj, träning, sig själv.
Annars, nä men de är en lugn helg, tänkte jag ja och så va det tydligen måndag igen, och tvättberget är pånytt påbyggt och golven som va rena i lördags behöver en omgång till.
 
 Jo, men med andra ord är väl allt rätt i sin ordning.
 
Veckan började med nån slags halvdag på jobbet för att sen åka hem och vabba för liten febrig Astrid.
 Där är jag nu. Och hon är måttligt intresserad av mitt sällskap när man har en Elsasyster som leker i dockhus med en, och målar och grejar och har tålamod av guld.

Hoppsan ja




När ens fem åring har pysslat detta på förskolan. 
Då kan de va klurigt att veta om man ska
1. Va orolig
Eller
2. Försöka komma med nån slags förklaring till personalen att bildvalet säkert bara va slumpat på samma sida eller så. 
Eller
3. Helt ignorera lättklädd man & vin & tänka att de kan va nått kristligt m Jesus-naken-killen & nattvard 
Eller 
4. Tänka att det är nr3 och samtidigt då va tillbaka på nr1. 

Halloween Party

 
 
 
Det började för länge länge sen med att Selma kom på den nice iden att ha fest.
Och dedär har hon ju fattat helt rätt, fest hör inte bara födelsedagar till, utan när man kan hitta på en anledning nog att ha fest så är det klart att de är fest man ska ha.
Hennes första, inte födelsedags fest, utan, fest.
Eller party, som hon bestämmt säger åt mig att det heter när jag säger fel.
Och temat, Halloween Party!
Hon gjorde inbjudningskort och sen har hon kryssat kallendern och räknat ner och längtat och haft förväntningar inför denna dag.
Förväntningar så stora att jag blev orolig flera gånger om hurvida hon skulle va nöjd med sitt Halloween Party.
 
 
I höstlovsveckan som va sov Selma & Elsa över hon sin lilla mormor och OJ va dom pysslat och fixat inför hennes party. Ja, även mina hemmaboende småsyskon älskade Anna & Erik har fått pyssla och fixa. ALLA har bannemig fått engagera sig i Selmas party, bjuden eller ej.
 
Snyggaste pumpan i byn pryder trappan och matchande lövkrans.
 
 
 
Dom har pysslat placeringsspöken och små söta spöken som hänger i mossiga grenar och håller koll på kalaset.
Förberett pyssel till tjejkompisarna i form av fina pumpalyktor som dom gjorde under största konsentration.
Bakat kladdkaka och fixat och trixat en massa.
 
 
Elsa fick också va med. SÅ.JÄKLA.NÖJD över detta va hon, men fakeblod rinnandes ur munnen och smink i hela ansiktet. Även Astrid fick fakeblod och döskalle kostym.
Fakeblod på 1,5 åring rekomenderas ej. Det blev mer utkletat blod i hela ansiktet, lite krux att få väck dessutom. Läskigt, jo, smidigt, nopp.
 
 
Och häxvärdinnan för kvällen pyntade och pyntade och fixade med läskigheter som herr Larsson varit och införskaffat kvällen till ära.
 
 
Om hon blev nöjd?
"Det blev till och med bättre än jag trodde att det skulle bli"
 
(YES! Och tack alla inblandade för gott engagemang!)

RSS 2.0