vab igen

 
 
 
 
Det är mycket VAB just nu.
Lilla Astrid är raddig med än de ena än de andra symtomen.
Feber jobbas det med och en mage som säger att allt inte är ok.
Så vi kör läkarbesök i eftermiddag och hoppas kunna reda ut lite frågetecken.
Tills dess fördrivs tiden med lösmustach, pyssel, lyssna på Anna Ternheim och fullkommligt trycker i mig kanterna av kärleksmumsen som bakats tills Elsas förskolekompisar.
 
 
Happy friday folks
 
 
 

Elsa 5

 
 
 
Då va det fem år sen jag gråtandes av hormonell glädje krystade ut denhär trollungen, till tonerna av Peter Le Marc kom hon, lik Paolo Roberto med sin snea lilla näsa. Sen den där dagen har världen varit en lite bättre plats att va på, för hon är ju här hos oss, Elsa Larsson och sprider så mycket glädje och kärlek.
 
 
Denna regnbågsälskande ruffsiga långa så otroligt älskade unge!
 
 
Hennes födelsedag sammanstrålade så fint med en studiedag.
Så vi är lediga, jag och mina tjejer iaf. och firar hela dagen.
Med såndär långfrulle delux som också innehöll paket öppning.
(Regnbågstejp och lösmustach va fina grejer.
Men finast av allt va givetvis enhörningshalsbandet som Selma köpt till henne)
frukosten övergick i lunch och här har pysslats och lekts och bakats.
 
Ikväll fortsätter firandet på annan ort.
Tänk, fem år, hela handen full!
 
 
 

Läget:




Lägesuppdatering:

....

Hem snabbt som blixten för skiftbyte, överlämningsrapporten löd:
 bajs snack & ett en gård full av isolering från.. ännu en vatten incident. 

Gamla hus du vet...
 
Ena veckan hittar man ett gammalt golv & blir kär, andra hittar man ännu en vattenläcka & vill flytta till nån opersonlig hfab lägenhet. 
Det svänger lika snabbt som mitt humör vid pms. Jo ja tackar ja.

Aaaaahw, så är de, husägarlivet.

Nu, för att uppnå
Världens-bästa-mamma-nivå.
Tacos, tätt följt av chokladbollar & film. 
High five fredag!! 


Skit med...

 
 
 
Vi har varit så galet, otroligt och innerligt tacksammt förskonade från dehär.
Dehär med förskolor som ringer och skräckslaget säger att vi måste komma tidigare för, ja, du vet vad, dedär som inte ens får nämnas vid namn.
 
Jag förnekar sjukdomstillståndet lika starkt som, tja, som jag bara har vett till och tänker att kanske kanske kanske finns de ytte pytte risk att hon käkat nått kasst.
Och tills motsatsen är bevisad klorinar jag, och tvättar allt i minst 60 grader som kommer i min väg, käkar pepparkorn, gör mitt bästa i att inte känna efter och badar barn
(inte i klorin då för att va tydlig med de hela)
och kollade på pedagogerna med nån slags
tror-ni-jag-är-dum-i-hela-huvet-blick
när dom ens nämner 48 timmars reglern.
 
KLART att alla vet det!
och de borde följas slaviskt och alla som inte följer slavsikt bör få torka all förskole baj & barn-kräk-pizza tills dom har torkat vett i sig själva och inser vikten i de hela. Att de inte är en kul hittepåregel för att man är lat och vill vabba. Icke!
 
Så...
De är igång nu antar jag.
Höst sjukdommarna och vabbandet.
Eller har lilla Astrid käkat nått kasst. Vi hoppas på de, så måste de väl ändå vara!
 
Bästa hälsningar
 
Mathilda asjäklarädd/nära dödenupplevelse gällande magsjukor Larsson

Lycka




Igår blev staketet klart & idag drog vi,något spontant sådär, igång de som va Elsas rum. 


Och man kan ju inte låta bli att så hemskt mycket tycka om dessa gamla hus som är fulla av överraskningar. 
Jag skrek av lycka när jag hittade ännu ett fint gammalt trägolv under plastmatta & annat mög. 
Yeey!!!

Så att de

 
 
 
De har varit en sån vecka, du vet.
En sån då man tar löparrundan klockan halv 9 för att alla sover och de är då man hinner.
En sån vecka då man stående klämmer en halv påse grillchips för att man eventuellt glömmt ett mål eller två.
En sån vecka då man fått kolla kallendern flera gånger dagligen för att de känns som man glömt nån aktivitet eller möte eller tandläkartid eller barn på nått ställe.
En sån vecka då falukorv till lågpris känts som en bra måltid.
Barnen, dom har klarat det otroligt bra, tidiga morgonar och långa dagar och inte mer bråk än vad vi klarar av. Snart kallar dom pedagogerna för mamma, men de är ju lite sånt man får räkna med.
Nöjd med livspusslet körde jag hem idag och skulle plocka upp dom där minimänniskorna och kände att de ända målet för veckan ändå va avklarat
Överlevnad.
 
Då, då gör jag de ödesdigra misstaget att snabbt kolla facebook,
(typ när man sitter på toa och har lite egentid efter jobbdagen, du vet)
Jag hittade en annons, eller tja, va de nu va,. Jag läste rubriken, och på de grundar jag hela detta inlägg, på en rubrik, som löd nått i stil med:
-man bör inte ha sina barn på förskolan mer än sex timmar om dagen-
 
Men va FAN!
Med körväg så innebär de då med min simpla skolmatte fem timmars jobb om dagen...
FEM TIMMAR! Vad sysslar man med som täcker bensin och bil kostnaden för jobbresan då?
lyxprostituerad?
Och vem vill anställa nån på fem timmars dagar, på vilket jobb gör man nån som hellst nytta då eller ens kan sätta sig in i arbetet.
 
Klart man kan pussla, så att ens barn kan va hemma precis och exakt så mycket som de bara går, de är ju lite de enda jag sysslar med, pusslande. Och ändå snittar tiderna på lååångt över sex om dagen alltså, oh ja.
 
Klart att en av föräldrarna kan va hemmapäronm. Jag ställer icke upp frivilligt alltså. Nopp, jag gillar att jobba för mycket. att ha ett annat slags liv, att kunna få pension när jag blir gammal, att kunna jobba mig upp, kanske vidarutbilda mig, kanske ha mat på bordet? kanske kunna köpa kläder till mina barn? Kanske gå ut och ta en kaffe med nån kompis nån gång i halvåret? kanske gå ut? kanske betala lånen?
 
Och då, DÅ slog de mig att jag ger blanka fan i män i rutig skjorta som säger att man är dålig förälder för att man har sina barn på förskola mer än sex timmar om dagen.
(med all fördomsfull säkerhet har han en snygg och lycklig hemmafru kvinna i matchande kläder och ett leende barn hemma) 
han och hans forskningar struntar jag i.
 
Det är ju övriga mammor (mest mammor ja) som ska gnugga de i ansiktet på varann hur jäkla duktiga mammor vi är som klarar av detta livspussel och hur inte alls bra man är om man inte gör de.
 
Vad vill man med de?
Informera att de inte riktigt är bra?
Att barnen har de bäst hos sina föräldrar?
Är de nått som nån förälder betvivlar det så hoppas jag att man tar sitt egetansvar och tycker om sig själv mer än så.
 
Men så himla bra för er alla som får ihop livet med fem timmars dagar, jag är glad för eran skull, alltså på riktigt. så underbart att få så mycket tid över för hemmet och barnen!
 
 Men gnid för fan inte in de i huvet på andra att dom är dåliga för att inte jag lever som du (sånt svider efter en vecka som denhär vill jag lova, då man gör sitt bästa, sitt absolut bästa!)
 jag är rätt nöjd ändå alltså.
och framförallt, är mina små juveler nöjda med livet.
 

Rikast på jorden

 
 
 
Det kan tyckas va ett jäkla tjat om dessa frukostar. Lördagsfrukostarna.
Men jo, de är ju faktiskt lite en av den bästa stunden.
Att vakna i lugn och ro, gå till grannen och köpa frallor och sen, tillsammans, länge sitta där pjamasklädda och äta och prata, lyssna på nån skön musik och va morgonruffsiga och ha känslan av all tid i världen.
Och känslan av att va den rikaste på jorden.
 
 
 
 
Och sen, sen när dom där mini huliganerna är nöjda lullar dom iväg och klär sig och bygger leko och har fullt upp med att vara. Sen när all frukost är undanplockad och diskmaskinen surrar i takt till musiken.
Då, då är de tid för inredningstidningar, ännu mer kaffe, smsande till kära vänner och än en gång känslan av att man är rikast på jorden.
 
 
Nu, fixande med bilder, smuttande av kaffe och baka bröd till kvällens kräftskiva som vi blev bjudna på.
Ingen vettig själ kan väl tacka nej till kräftskiva i goda vänners lag.
 

Blomsterlådor

 
 
Eftersom det rullade in en riktig storm av intresse av dom nya fönsterlådorna känner jag att det är svårt att låta bli.
(det va alltså min mamma som ringde och bad mig skicka en bild, men hon är lite som en storm i sig, en bra storm, otroligt bra, uppfriskande liksom, hur som hellst)
Låt mig presentera:
 
Den perfekta fönsterlådan, eller balkonglådan, eller blomsterlådan.
Ah, kärt barn har ju många namn, så tadaa:
 
 
 
 
Nu kan du ju antingen tänka, ehh aha. eller åhh jäklar av bra de blev.
 
 
 
Lite såhär är de. Huset, vårt älskade Matilde Berg, krävde kanske egentligen inget lull lull på denna sidan, hon va ju vacker som hon va. MEN, så fick jag för mig att blomserlådor ändå är jäkla trevligt, lite som en mascara. Funkar utan givetvis, men blir lite piggare och fräschare med. Så mascara fick de bli, eller lådor då.
MEN, detta visade sig inte av en helt enkel grej för den kräsne.
Och har man väl nån slags bild i huvudet så är de knussligt att hitta rätt.
 
Det letades och letades och antingen va dom för moderna eller så bara föll dom inte mig i smak alls.
Tills....
 
Jo, så klart,the one and only Mikaela bara råkar springa på en mindre samling med svarta plåtlådor för en tia styck på loppis.
och eftersom hon är den vänligaste själ som vandrat på denna jord så fick Matilde Berg bli vid dom.
 
 
 
Och där hänger dom nu, med nån slags smutsrosa krysantemum och murgröna.
(älskar murgröna, funkar året om till typ allt!)
 
Dom va inte så värst rosa på plantskolan, utan i min värld mer vita med ett stänk av, men väl på plats så höll dom inte alls med.
Men jag är nöjd ändå och ser oändliga möjligheter för jularrangemang i dom så vackra precis lagon slitna och helt perfekta lådorna.
 

RSS 2.0