. . .

Och så ser man ljuset i tunneln. Sista jobbveckan innan semestern är påbörjad. Den som brukar kännas längre än lovligt, men dedär semestersuget har inte riktigt haft tid att infinna sig än.

I helgen va de flytt. Jag & mina tjejer, till en fantastisk lägenhet, en sån sort som känns hemma redan efter en natt & som jag hoppas även blir tryggt & hemma även för min lilla mini liga.


inspo

 
 
 
 
 
 
1:a mars.
Mars, April har knopp i håret påstås det...
Månaden då många av mina små fröpåsar säger att dom vill börja leva.
Och lite så känns det väl själv med, som att man med ljuset börjar leva mer.
Jag längtar så de nära på gör ont efter värme och ljus.
 
.
.
 
Förra veckan hade jag promenad & kaffe besök av Julia & Charlie.
Julia sa då att hon gillar att gå runt i mitt hem och bara inspireras.
(nått sånt, jag hörde väl annars vad jag ville höra)
Alltså!
Det va väl lite av den snällaste kommentaren man kan ge ändå.
 
De, att kunna inspirera andra, på viket sätt de än må va.
Det är ju en fantastisk känsla.
.
.
 

Bänk & tipsigt om lampa

 
 
 
 
Vilken helg detta blev då...
En fredag på akuten med lilla Astrid, som är piggare nu. Inte bra, men piggare än hon va när vi åkte in.
Jisses va liten både dom och man själv kan bli i ett sånt läge.
 
Missade ju dessutom firande av min bror som fyllt 30. Men är glad att vi inte åkte och smittade ner nån iallafall.
 
Nu då till dedär nya.
Ni som hänger med vet ju att jag va på bänkjakt, och eftersom tålamodet tröt så bad jag snällt min snälla morfar om han kunde fixa en.
galet lyxigt att ha händigt folk runt sig när man har många ideer.
 
 
 
 
Och OM jag blev nöjd alltså!!!
Den blev ju tom bättre än jag trodde från början alltså!
Det krävs ju en rejälare modell till vårt bord som är modell större, och även de ett morfar bygge.
 
 
 
 
 
 
Nu kan man få plats många små rumpor för långa middagar, tidiga frukostar och pysselstunder
 
Taklampan, ja min kanel jul lampa är utbytt mot vanliga tine K korgen igen och som jag va på jakt efter den och hittade tillslut på rosenkranz i halmstad. MEN bästa tipset: Finns liknande just nu på Clas Ohlsson för runt hundringen
 
Det va de med de. Nu långpromenad i solen med bästa sortens sällskap av Julia och Charliebebis medans en del av gänget är på söndagsbio.
 
 

värme

 
 
 
Än får man gå med strumpor och skor...
 
När solen skiner in, ja eller försöker så gott den bara kan genom dom smutsiga rutorna vill säga, så får man ju redan sug efter varma solstråar mot ansiktet och plantera och gräva och gå barfota och dricka kaffe i solen.
 
Men tills dess, överlevnad nån månad till.
 
ååh, jag pratade ju om att vi skulle ge Matilde Berg en julklapp också, man ska hålla de man lovar, och är ni beredda på att se vad hon fått...
 
 
Tadaaa.
 
En liten blyg, rätt anonym en blev det. Eller normalstor, men ser rätt liten och blyg ut tycker jag.
De lilla livet bridrar precis med det vi va ute efter. Värme som bara ved kan åstakomma och såklart mysfaktor, som bara eld kan åstakomma.
En Contura blev det efter en del funderan kring allt från kakelugnar till murspisar av olika märken.
 
Men denna, lite blyga, rätt anonyma blev det.
Och hon är nöjd både Matilde Berg och hennes ägare, med sin julklapp.
 

Prick

 
 
 
 
 
Och här vabbas det än.
Men nu är vi på sista ungen gilt med vattkoppor, lilla miniAstrid ska ta sig igenom eländet också. 
Jaja, tänkte jag, hon som är så liten lär väl få det lindigt, men tji fick jag.
För det är sannerligen tvärtom, hon är FULL! från topp till tå med massor av kliande blåsor, och hög feber trotts att hennes lilla kropp är så full av Alvedon som det bara går. 
Unklig, liten, orkeslös och vaken till och från dygnet runt med kli & ont.
 
Det är fruktansvärt när ens små barn är sjuka och man inte kan göra nått mer än att bara vänta ut det, och kramas och försöka få i vätska och bära runt.
 
 
 

Fin helg

 
 
 
Jodå, det verkar bli jul i huset i år också.
Sakta grejandes lite här och lite där. Binder små kransar, ställer fram julting.
Igår va vi bjudna på saffranspankakekalas hos fantastiska grannar, tillika vänner, och sånt får en att förstå att det är på gång. Att mötas av doft som saffran och brasa och gran och jul.
Ja, då förstår man.
Julen, den kommer, i år igen.
(och jojemen, nya gardiner fr. Hemtex. Fantastiska!)
 
Jag drabbades av plötsligt behov av att möblera om, för att få gran på plats och allt annat på plats.
Plocka undan, ställa fram flytta om.
 
 
Och här har vi ett av tillskotten i hemmet.
Fantastiska gamla skolplanchen, en av många fina i min ägo.
Och juligare än så blir de väl inte.
Jag menar, ren och gran i samma rum.
Och mitt favoritskåp har fått byta plats med dendär enorma bokhyllan jag spontanköpte som jag inte vet om hon ska få bo på nån av ungarnas rum och om jag ska måla henne smutsrosa, blå eller svart´, eller inte alls.
ja, om man nu kan frakta upp henne på övervåningen alls. Sånt återstår att se hur de blir med de.
 
Jag lullar iallafall runt här hemma.
Trött och glad efter gårdagens Bob Hund konsert och dessförinnan ommöblering och saffranskakegille.
Fin helg som ni hör!

1

 
 
 
 
 
Då var det 1:a Advent.
Stjärnorna lyser varmt i fönstrena och magsjukan härgar än i vårt hus.
 
 
Jag försöker tänka att har vi det nu, så slipper vi det till jul. Kräkeriet alltså.
Men sjukdom eller ej, tjejerna gör fint i krubban, Astrid på sitt sätt med en T-rex och 1:a andvent är här.
 

kanel-jul-lampa

 
 
 
Jag har inte kommit till dedär vanliga julmoodet (som brukar bubbla upp i typ september) men trotts bristen på känslan har jag gått lös lite.
Tillverkat en jullampa av kanel, det måste väl ändå räknas i kattegorin att gå lös.
 
Hur man gör en kanel lampa?
Inga konstigheter.
 
 
Man tar enorma kanelstänger och knyter ihop med valfri knop, jo man är väl inte gammal scout för inte.
Den enorma kanelen inhandlades i liten trevlig butik i Grekland.
Åk och köp, klart värt.
 
 
Sen tar man valfri snygg ljusslinga och går loss, just denna har ett fantastiskt trevligt mjukt ljus!
 (just denna finns på fantastiska Lantmännen i Harplinge och även Partiks Prylar har vet jag)
 
Och vipps så har man en något snopen och spretig liten kanel-jul-lampa.
 

Förbanna de inte

 
 
 
"Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus"
 
Jag tror de är så de står på Idas föräldrars kylskåpsmagnet.
Och vissa kylskåpsmagneter gör tydligen mer inrtyck än mycket annat. 
Och man ska ju lära av dom lärda, så jag tänder ljus och förbannar inte mörkret de minsta.
Mycket förbannar jag, men inte mörkret, de är där ändå.
 
 
 
Jag förtår att det är stor oro bland många av er läsare.
Vad är de som händer?
Har de helt slått slint?
Mår hon inte bra?
Vad tar hon sig till kvinnan?
 
Ja men jo, jag förstår att de känns orimligt och oroväckande på alla sätt och vis.
Att ha SOMMARBORDET ända in till mitten av november!
 
Jag tog mitt förnufft till fånga, och tog mig i kragen.
 
 
Sommarbordet vilar och vinterbordet är numera på plats.
Eller min brors gamla skattkista han hade i sin snickarbod och gömde festdrickan i.
 
 
Så, nu kan vi alla lugna ner oss angående de.
Nu flurar jag mest på när man får gå all in.
Ni vet, byta gardiner, fram med lite döda får, mattor, filtar, hänga upp stjärnor, börja lite smått, baka lite lussebullar och sånt.
 
Nog börjar de klia i fingrarna allt.
 
Och Matilde Berg väntar på att bli julfin.
Och en julklapp ska hon dessutom få. Inte bara en ha hallarna som har fått nytt tak utan lite annat delux göttigt.
 Tror hon kommer uppskatta den vår donna till hem. Spännande va!?
 
 

Lycka




Igår blev staketet klart & idag drog vi,något spontant sådär, igång de som va Elsas rum. 


Och man kan ju inte låta bli att så hemskt mycket tycka om dessa gamla hus som är fulla av överraskningar. 
Jag skrek av lycka när jag hittade ännu ett fint gammalt trägolv under plastmatta & annat mög. 
Yeey!!!

Blomsterlådor

 
 
Eftersom det rullade in en riktig storm av intresse av dom nya fönsterlådorna känner jag att det är svårt att låta bli.
(det va alltså min mamma som ringde och bad mig skicka en bild, men hon är lite som en storm i sig, en bra storm, otroligt bra, uppfriskande liksom, hur som hellst)
Låt mig presentera:
 
Den perfekta fönsterlådan, eller balkonglådan, eller blomsterlådan.
Ah, kärt barn har ju många namn, så tadaa:
 
 
 
 
Nu kan du ju antingen tänka, ehh aha. eller åhh jäklar av bra de blev.
 
 
 
Lite såhär är de. Huset, vårt älskade Matilde Berg, krävde kanske egentligen inget lull lull på denna sidan, hon va ju vacker som hon va. MEN, så fick jag för mig att blomserlådor ändå är jäkla trevligt, lite som en mascara. Funkar utan givetvis, men blir lite piggare och fräschare med. Så mascara fick de bli, eller lådor då.
MEN, detta visade sig inte av en helt enkel grej för den kräsne.
Och har man väl nån slags bild i huvudet så är de knussligt att hitta rätt.
 
Det letades och letades och antingen va dom för moderna eller så bara föll dom inte mig i smak alls.
Tills....
 
Jo, så klart,the one and only Mikaela bara råkar springa på en mindre samling med svarta plåtlådor för en tia styck på loppis.
och eftersom hon är den vänligaste själ som vandrat på denna jord så fick Matilde Berg bli vid dom.
 
 
 
Och där hänger dom nu, med nån slags smutsrosa krysantemum och murgröna.
(älskar murgröna, funkar året om till typ allt!)
 
Dom va inte så värst rosa på plantskolan, utan i min värld mer vita med ett stänk av, men väl på plats så höll dom inte alls med.
Men jag är nöjd ändå och ser oändliga möjligheter för jularrangemang i dom så vackra precis lagon slitna och helt perfekta lådorna.
 

smygtitt

 
 
 
-mamma, får jag ta kort med kameran.
-Javisst, va försiktig med den bara.
 
Och eftersom nu Elsa så vackert genom smutsiga fönster tagit ett smygkort på staketet, som vi håller på med och länge har hållt på med, så kan jag ju lika väl skryta med de...
Fattar ni va bra de blir!!!
 
När man har en bild i huvudet och de sen blir nära på ännu bättre än vad jag hade tänkt.
Allt från tjockleken på brädorna till hur spetsen ser ut, till mm avstånd från varann, minsta detalt, och så nöjd jag blir och vilket slit mannen min gör!
Men de är en del brädor som behövde grundas, för att sen målas, för att sen målas igen...
De blir bra, de blir tokbra.

Loppis fynd!




Idag va de dags. Jag, fru & fru Karlsson & Mikaela begav oss iväg på loppis. Sånt får mig, trotts arga trängiga tanter & gubbar i lustiga glasögon, på ett helt fantastiskt humör. Och lätt att köpa har jag också, och lättpåverkad, de är en underdrift. 
-kolla in vilket skåp, klart du ska ha de, sa Mikaela.
-JAAA!! De är ju skitstort! Kommer vi kunna få med de hem, skit samma, de är MIIIITT!!! 

Och så vips så hade jag, utan så mkt eftertanke gjort en kanon affär och är bokhylleägare. Jag har inte så värst mycket böcker att stoppa i min nya bokhylla, men många andra trevliga ting i väntan på dagar då jag hinner sitta ner igen.
Men den hade inte stått där utan herr Larsson. 
"Heeeej.... Ehh, jag har gjort de igen & denna gången vet jag inte om de får plats på taket till Volvon, men jag har kanske fixat ett släp. Underbart, ellerhuuuur!!!" 
Jajemen, såna samtal får man stå ut med om man lever med en skåp & loppistokig kvinna som jag. 

Ny kärlek

 
 
 
 
Kolla in min nya kärlek.
 
Den bara stod där, ensam kvar och liksom sken upp hela Indiska och ropade på mig.
 

Hon spriden en uns sommarkänsla i höstvädret som råder.
 
 
Hon kommer få flytta runt och sprida glädje lite varstans här hemma.
 
Men vet ni vad, det är en stor dag idag.
Min absolut första semesterdag!
Känslan är väl som att va mammaledig, men en semestertripp med mina tjejer väntar i veckan, och sånt behövs för att jag ska känna mig ledig och ladda batterierna.
 
Strax kommer Ida & Daniel på lite fika och nu ropar två små troll att dom vill fixa naglarna.
Så nog har vi semester feeling allt!
 
 
 
 

Land

 
 

Där under körsbärsträdet, de är ett fin ställe att sitta och filosofera och drömma och prata staket med mannen och njuta av att ytterligare ett projekt blev precis sådär fantastiskt bra som vi hade tänkt, om inte bättre ändå.

Utmed huset va de tidigare, tja, nått annat, smalare lite singel på en del och en annan va de öppen jord och kärleksört, enbart. Man ska ju egentligen inte alls ha land runt husgrund, men va tusan.. Jag har ju dragit ner på dom i alla fall. Breddat allt och lagt kantsten och en massa natursten och sen omsorgsfullt valt ut finigheter att få bo här hos oss i MatildeBerg.
 
 

Som rosen som bor i rostornen mannen snickrade ihop.
(som jag första va inne på att att måla vitt, men tog mitt förnuft till fånga) 
Tänk när trät fått gråna och rosen slingrar sig upp med sina pastell vackra blommor. Det sköra vackra mot de grånade trät, åhh genialt!
 En "mme alfred carriere" är det, rosen alltså.
Och daggkåpor och pion och hortensia (som inte alls samarbetar med mig tyvärr) och Clematis och stockrosor och annat smått och gott jag omsorgsfullt plockat ut på Halmstads plantskolor.
 

Det är lite lustigt dehär med vad jag faller för när de kommer till trädgård.
Att jag tycker saker är fina som egentiligen inte känns de minsta som jag.
Men jag tycker man blir så lycklig av alla dessa sköra fluffiga romantiska växter.
Men jag är långt ifrån klar, det är ju precis som med ett hus tycker jag, lite tjusningen att man ju just aldrig blir klar, utan att det med tiden får växa fram och ändra och forma sig efter dom som bor där.
Men våra land runt huset är hur som haver mer "oss". Så som vi vill ha det.
 Och jag blev så fasligt nöjd att jag bara kan sitta där under körsbärsträdet och va, just nöjd!

Sånt är fint de.

 

Idag är de min gammelmormor Teklas födelsedag.
Hon är ju med oss i varenda rum av vårt hem och idag satt vi på hennes lapptäcke i sofforna och fikade och skänkte henne lite grattis tankar.
Jag va inte så gammal när hon dog gammelmormor Tekla.
Men jag minns henne ändå så starkt. men det är väl så med starka kvinnor, man minns dom starkt.
Denna lilla tant med sitt kritvita hår, enorma äppelträd, (jojemen hon va tom i tidningen för sitt stora äppelträd), sånt är stort!
Hennes kök som jag fortfarande kommer ihåg hur de luktade i & alla spännande böcker om kungafamiljen och prydnads bisonoxar i bokhyllan, hennes färgglada förkläden, hennes humör som visade sig när man tog sönder hennes vävstol (kanske med all rätt) den godaste jordgubbs och rabarber saft som någonsin existerat.
Jo, minnena av denna lilla vithåriga tant är många och fina. Och hon är fortfarande med oss, inte minst i ting väl utspritt i mitt hem.
 
  Min fina mamma kom hit och hade med sig go fika och en så fin hjärtan på tråd.
De va ju alltså den fikan som avnjöts, det hoppades hopprep och gosades lite och mest njöt vi av att ha fredag en onsdag och lyxigast av allt att få va med sin mamma och mormor lite en regnig dag mitt i veckan.
Sånt är fint de!
 
(Jag åt ju ingen fika, nenemen, så länge känslan av att, "om jag tar en bit så vill jag ha precis ALLT" finns kvar, så är de fortfarande allt eller inget som gäller.)

 

Tips:igt

 
 
Ibland gör man ju saker som man blir så nöjd med att man bara måste dela med sig.
En idé , ett recept, ett ställe. Ja men ni förstår.
 

Min brickhängare, det är en sån grej, en typiskt bra grej.
En gammal metallring från en bikini som gjort sitt (jo, tiden för trekants bikini är över, long gone, så att säga...)
Metallring och ett gammalt lakan, de va vad som behövdes och plötsligt fick brickorna en smidig plats.
 
Och för den uppmärksamme, jajemen, det är en ny (för mig) gammal pastellfärgad mandelkvarn som är så fin så fin! Tanken är att det ska bli många fler, men alla samlingar måste ju börja nån stans, och dessutom är dom inte helt populära på loppisar, köttkvarnar är, så frågan är om man ska ändra inriktning.
 

Ett annat tips, vissa saker förtjänar ju att höjas upp. Vi har stora fönster i vårt hus och det krävs stora växter för att fylla upp och göra de lite proportionerligt. En bok pedestal.
Det är en bra lösning för att få lite go höjd och framhäva ett ting eller en blomma.
 snyggt med saker i fönster som inte förväntas va just där, som fyra gamla husmorsböcker.
 

Eller ett gäng kokböcker som får agera pedestal åt en lampa i min kokbokshörna.
Japp, jag har en sådan.
 
 
Eller plåtask som liten höjare. För att inte få de för, tja, allt på rad:igt.
Detta är ju inte bara fönster tips, utan till bufféer bla. är de ju fantastiskt snyggt att få lite olika höjd på saker och ting.
  Man tager vad man haver, kolla runt & begränsa inte användningsområde för saker.
Och där är hon förresten, moder elefantöra
(med små små barn nagel avtryck i bladen, jag förstår dom, de är svårt att låta bli alltså)
 
De ni, va ett av mina tipsigaste inlägg. Hoppas ni gillart, i så fall finns det mer att komma med, ojoj va mycket mer!

Elefantöra

 
 
 

Kolla vilka små liv.
Moder elefantöra har fått tillökning och jag hoppas att skotten ska ta sig.
 

Dom får stå där i miniväxthuset och få kärlek och liten skvätt vatten då och då så får vi hoppas att dom tar sig.
 
Ni vet den där tröttheten och latheten jag skrev om. Den verkar lite i helt vanlig ordning ha vänt.
De enda som riktig hjälper mot latheten, som väl drabbar oss alla ibland, är att angripa den.
Låta den va för nån dag och inte va taskig mot sig själv, utan bara va just lat. Och sen, angripa.
Jag började renska lite garderober, och rätt va de av så va huset städat och de lite dåliga samvetet över att jag suttit av några dagar i soffan borta.
Jag lär väl mig aldrig att acceptera att de är ok att ha såna dagar. Med tre barn & hus är man nog egentligen inte lat heller, allt som ska göras görs, men inte dedär lilla extra du vet.
 
Denna produktiva dag startade med frallfrukost.
Sen har det blivit brödbak, gräsklippning, stenläggning, landlukning, lunchlagning, omplantering av krukväxter & kompislek för tjejerna.
Allt till tonerna av punk.
Jojomän, det hela startade med att Elsa tyckte att "Vi fortsätter spela rock´n´roll men vi håller på att dö" m Nationalteatern va "åhh mamma, denna va jättebra mamma!"
Stolt som en tupp så tänker jag att man nog kan hjärntvätta dom med lite Ebba Grön och annat gött när man ändå är på g. Fast "ung och kåt" känns som att de kan va lite tidigt va nu vid närmare eftertanke.
Jag får nog återgå till Joplin och annat fint.
 
Jag ska knåpa ihop ett inredningstips inlägg under dagen med, så håll ut.
Den innehåller en gammal bikini, ett lakan och ett gäng böcker. Japp, inga konstigheter!

Sommarbord

 
 

De va dags nu, tyckte jag.
Ut med vinterbordet, eller kistan rättare sagt, och in med sommarbordet.
Bort med pälsiga kuddar och mattor
(kanske mest för att Astrid, igen, hällde ut en kopp kaffe över den vita mattan som låg...)
 
 
Bordet hittade jag ju i Ruts hus och gav lite kärlek till.
Färgen är ljus ljus ljus ljus ljus pastell åt tja grön eller blå kanske. Jag blandade till den hej vilt och gick lös.
 
Våra golv. Våra "lammulls" golv som jag gillar så mycket.
Många kommentarer om ljust golv har de ju blivit. Mest innan vi valde att måla dom vita, sen är folk artiga nog att va tysta om de.
Och de gäller ju dom vita sofforna med.
Jag vet inte hur många "Tänk på att du har barn och att all skit kommer synas" kommentarer jag fått.
 
Ok, i min värld tänker jag då istället.
Är de inte bättre att skiten syns så man kan ta väck den, än att sätta sig i en smutsig soffa eller gå runt på smutsiga golv.
Lite olika sätt att se de bara.
Men jag har ialla fall inte tröttnat på mina lammulls målade golv ännu.
 

Bristningsgränsen

 
 
 
 
 
Naturen är på bristningsgränsen och de är så vackert så vackert att de är svårt att få nog.

Och de är lyx som inte går att värdera, att ha ett stort körsbärsträd i sin trädgård.
 
Helgen, som tack vare valborg blev långhelg startades med firande av svärföräldrarna som en varm varlborg för 50 år sedan gifte sig. 50, jo jag skrev rätt! Det är länge de och ska givetvis firas.
vilket vi gjorde, trevligt trevligt va de!
Första Maj firade vi vidare, med brunch på Nissalund och firande av en färsk 55 åring. Min fina mamma.
 
Annars har den soliga helgen innehållit trädgårds fixande. Det tar sig, sakta sakta framåt.
Jag har kört sten och fixat, druckit en hel del kaffe och funderat över blommor och burit lite mer sten.
Och jag blir nöjd. Det är inte klart, på ett tag, men jag tror att just sten projektet jag dragit igång kommer bli kanon!
 

Annars hänger jag mest med denna donnan idag. Selma är i skolan och Elsa leker med en kompis.
Så jag umgås med denna glada, på dagen, 14 månaders tjoddan.
 
Men idag blir de mindre av fix i trädgård och njuta av solen. Mer en, ta igen de man missat inomhus när man varit ute en helg, typen av dag.
Måndag vänner, hoppas ni har en fin sådan!

Tidigare inlägg
RSS 2.0